Stenarbetsmuseum Yxhult

Stenhanteringen i Hällabrottet har haft en stor betydelse för byggarbeten i hela Mellansverige ända sedan medeltiden. Visste du till exempel att mer än hälften av den skulpturala fasadstenen i Stockholms innerstad kommer från Hällabrottet?

Här på museet visas den lokala stenhanteringens historia, med en marmorsamling och ett unikt marmorgolv samt en unik samling gipsmodeller i full skala som bild- och ornamentshuggarna hade som förlagor.

Organiserad stenhantering i Hällabrottet förekom redan under medeltiden. Sten från Hällabrottet användes vid ombyggnationen av Örebro slott och även vid uppförande av ett antal kyrkor. Det stora kalkstensbrottet i Hällabrottet var länge i kronans ägo. Man kan förstå att det var viktigt i och med att kung Gustav I besökte det vid flera tillfällen liksom sonen hertig Karl, senare Karl IX.

Verksamheten blev det privatägda Yxhults stunhuggeri på 1820- talet, som blev ett aktiebolag 1879. 1980 lades stenhuggeriet ned medan företaget Yxhult AB:s produktion av lättbetong och mexisten levde vidare och hade stora framgångar under en tid. Med tiden blev efterfrågan låg och företaget lade ner 2004.

Yxhult störst inom byggsten och fasadskulpturer

Runt förra sekelskiftet, ungefär 1880-1930 var en storhetstid för stenhuggeriet genom att de tongivande arkitekterna började använda natursten, som ansågs ha en mer svensk stil än den tidigare populära putsarkitekturen. Trenden var gynnsam för Yxhults stenhuggeri som befäste nu sin ställning som Sveriges främsta. Tidvis stod Yxhult för cirka 20 % av all byggnadssten och för mer än hälften av all skulptural fasadsten i Stockholms innerstad.

Yxhult var även störst i Sverige på marmor, en bergart som blev mycket populär för både vägg- och golvbeklädnad genom sin vackra och slitstarka yta. Perioden sammanföll också med storhetstiden för de stora kalkgruvorna i Hällabrottet.

Mekaniseringen gick långsamt

Hyvlarverkstaden uppfördes 1879. Här tillverkades trappor, golv, portomfattningar med mera, med hjälp av stenhyvlarna. Det var till en början den enda delen av verksamheten som var mekaniserad. I det övriga stenhuggeriet och stenbrotten bedrevs arbetet manuellt. 1911 köptes den första luftkompressorn för drift av borrarna i stenbrotten. Den första rundslipningsmaskinen kom 1922 och carborundumsågen 1924. 1926 kom den första ramsågen. Nu sågade man ner stenblocken till skivor i önskad tjocklek, klara för slipning och polering.

Unikt marmorgolv

I Yxhults huvudkontor finns ett unikt marmorgolv. En konstnärlig utsmyckning som består av ett golv i marmormosaik som föreställer urtidshavet. Det består av 34 olika marmorsorter från olika länder och är lagt av företagets skickligaste stenhuggare, men en hantverkskunskap som nästan inte finns i dag.

Skulpturer av Per Eklund

I museet finns även en samling av konstnären Per Eklunds skulpturer.

Per Eklund var verksam som keramiker under nästan sju decennier. I början av 2000-talet skänkte han delar av sin samling till Kumla kommun. Samlingen visas på Stenarbetsmuseet i Hällabrottet.

Per Eklund föddes i Hällabrottet 1921. Tretton år gammal började han arbeta vid Yxhults stenhuggeri AB. Samma år gjorde han sitt första keramiska arbete - en tummad urna med Adam och Eva i paradiset som motiv.

Någon konstnärlig utbildning fick han aldrig. Han kanske inspirerades av ornamentstenhuggarna vid Yxhult men den praktiska färdigheten tillägnade han sig själv. Konstnärsskapet var inte heller huvudsysselsättningen i hans liv. Han var verksam som elektriker och trots framgångar med bland annat ett flertal offentliga utsmyckningar och utställningar.

Under många år hade han en ateljé och utställningslokal på Mossbanegatan i Kumla. Per Eklund deltog också i folkbildningsarbetet och var under många år en uppskattad cirkelledare i keramik.

År 2000 tilldelades Per Eklund Kumla kommuns kulturpris.

Gjutstugan - Hällabrottets äldsta byggnad

På andra sidan vägen om Stenarbetsmuseet ligger Gjutstugan, byggd 1774 av Sven Persson Lönnberg. Den ligger alldeles intill hembygdsgården och är ett spritputsat bostadshus i sten med väl bevarad ursprunglig karaktär, som starkt avviker från byggnadstraditionen i området. Den så kallade ”Gjutstugan” är ett stenhus murat av grovt tillhuggen kalksten som sammanfogats med kalkbruk.

Huset innehåller två lägenheter, i allra största enkelhet och huset är bevarat i ursprungligt skick. På vinden kan byggnadssättet studeras utan svårighet och det finns även en fin källare under en del av huset. Byggnaden är inte möblerad, men kan visas i "befintligt skick" för grupper.

Tillgänglighet
På grund av byggnadens bevarande av ursprungligt skick så är det inte möjligt att ta sig runt inne i byggnaden med rullstol.

Hembygdsgården i Hällabrottet

Hembygdsgården ligger på andra sidan vägen om Stenarbetsmuseet och består av två bostadshus samt två mindre uthus. Hällabrottsgården är ett så kallat ”parhus” och huset är målat i den traditionella Falu rödfärgen. Det är byggt 1850, men delvis förändrat genom åren. Till huset hör ett mindre uthus från 1920-talet, men också ett ”brygghus” som är uppfört i gjutteknik.

Husen har Yxhultsbygdens kultur- och hembygdsförening fått som donation av hembygdsvännen Åke Avenbok år 1999. Ursprungligen kommer byggnaderna från Berga Stenhuggeri AB.

Tillgänglighet
Byggnaden är gammal med flera nivåskillnader. Gräsmattan utanför byggnaden är dock relativt plan.

Klicka här för mer information om hembygdsgården via Yxhultsbygdens kultur- och hembygdsförening. Länk till annan webbplats.